plotsligt hander det..

det ar som nar man hittar en tom parkeringsplats mitt i Stockholm....
vad ar det for fel pa den platsen? ska jag verkligen vaga sta har?

som nar det ligger 1 vara kvar pa en hylla i affaren.
Vad ar det for fel pa den varan? Ska jag verkligen kopa den?

som nar jag just sitter och letar efter bocker pa bilblioteket for att jag ska skriva samma uppsatts som alla hundratals andra. Alla bocker ar utlanade utom tva..sa jag tanker
vad ar det for fel pa dom bockerna? ar det verkligen vart att lana dom?

drowning

It's like I always manage to stay with my head above water,
but somhow I never manage to get up on the beach

fridays

där i mörkret på andra sidan baren, där musiken lät avlägsen och dom dansande alkoholberusade folket blivit skuggor i ögonvrån, lutade han sig närmare. Med hans dunkande hjärta som bakrundsmusik viskade han

- can I kiss you

DELETE

en
dåligt
ilsken
ledsen
irriterat
jävla
skitvecka
har detta varit.
inte nöjd
någonstans

.
.
.
.
markera
.
.
.
.
.
D-E-L-E-T-E

foto-godis -dagens 'save'-

om du är trött
och nere
med årets sämsta humör
och bara behöver något underbart
något att försvinna i

gå till årets skönaste foto och glo tills dina ögon poppar http://jonaspeterson.com/blog/?p=139,
för det är det man gör hos jonas peterson, världens skönaste Brisbane living / Photographer / wedding photographer / and more http://jonaspeterson.com

give me something that goes with hangover

bakisdagar är inte till för produktivitet
-skriva uppsatts sa du? förstår inte vad du menar
jag har legat i sängen och ritat i tre timmar
duger det?

Long..

Long.
Yepp, han hette Long.
Han var kort.
Tror jag. Han var i alla fall inget för mig.
Jag var tydligen något för han.
trotts att jag satt med huvudet nedtryckt i en tom McDonalds påse i väntan på att återse mitt spritintag tyckte han att det var ett grejtans tillfälle att påpeka att
- you have such a beautifull face.
Yepp, det kanske är vid dom där "nära döden" tillfällena när jag är som blekast, sjukast, äckligast och förjävligast som jag har min prime time. Det är kanske då jag ser som bäst ut och är som charmigast.
Det var vid ett liknande tillfälle jag som jag träffade mitt ex.
Vi var ihop i två år.
Sen tog det slut.
Kanske för att jag slutade hosta, ha feber och spontan-kräkas i tomma McDonaldspåsar.

how long are you planning to stay

...och så flippar jag. Sådär som jag gör ibland. När jag har druckit för mycket. Ibland när jag druckit lagom med. Ja det händer sig när jag inte druckit något alls också.
Jag flippar.
Blir arg liksom.
Vakten ber mig att lämna flaskan innan jag går ut.
Jag kastar flaskan i väggen.
Glasskärvorna sprider sig och innehållet rinner ner längs väggen.
Vakten blir ilsken som satan. Ber om ID. Tittar på ID. Frågar hur länge jag tänkt stanna i Australien
och genast blir min fyllehjärna paranoidrädd, rädd att han med omedelbar verkan ska ringa Visum personerna för att på studs slänga av mig från världens största Ö.
Det gör han inte. Han bara ber mig att aldrig komma tillbaka.
Till stället alltså.
Inte Australien.

fest...

i student-fabriken

- you should wear anything but clothes....

- ?? jaha liksom...

metabiotics

I'm in love

http://www.alexandreorion.com/meta/

motsattsen till skrikande glad

i morgon börjar skolan igen.

jag känner ingen form av exaltering.

fill me up

jag vaknar och det är tomt.
tomt.
dagen är tom.
den behöver fyllas.
fyllas med något som jag inte vet vad.
kollar igenom en guidbok innan jag inser att det är helt fel.
guidböcker med rekomenderade underhållningar.
helt fel.
istället åker jag bara.
utan planer.
utan mål.
bara jag och mina tankar.

wekation baby

en wekation står och knackar.
nej den bankar.
på fredag är det dags.
det är dags för den största semester jag någonsin haft.
ja sen jag fyllde tolv och slutade semestra med föräldra-enheten vill säga.
sammanlagt fyra plan ska intas för att hela roundtripen ska bli fulländad
har nog inte vart på en riktit semester sen jag var 17.
inte en såndär åka, bo på hotell, göra vad jag vill hela dagarna, festa tills jag droppar -semester.
har liksom inte blivit av.
har jobbat för mycket.
men nu
i alla fall
nu
så ska det semestras
till ett maxat procent-tal.
är du beredd?
är jag beredd?

dagens 'save'

min själv-utdelade dagsuppgift idag, bestod av att hitta dagens mest intressantaste fotograf.
jag misslyckades ganska totalt.
dagen har vart av kvalitet tristess på hög nivå.
uttråkad är för det mesta lika med noll inspriation i min bok.
men för att göra mig själv någorlunda stolt hittade jag strax innan insomning en bild som fick mina stirrigt uttråkade ögon att pausa

http://www.flickr.com/photos/blackicewap/478007265/

vilken tog mig vidare för mer

http://taylorchristianjones.com/blog/

Taylor Christian Jones... sjukt sköna bilder

inte svart, inte vitt

mina händer bläddrar genom travar av tidningar
mina fingrar klickar på musen,
runt bland ändlösa web-sidor.
fotografers namn och bilder fladdrar förbi mina ögonen. vissa läggs i minnet, andra försvinner bort till det onoterade.
texter läses igenom
om designers
konstnärer
författare,
bloggar skummas igenom medan andra läses om och om igen
vissa saker sparas i en dokument mapp för att öppnas igen
andra blir aldrig lästa
ibland sluter jag ögonen i ett försök att sammla tankarna
i ett försök att få en fråga besvarad
jag vet inte vad det är jag letar efter
vad det är jag söker
jag har ingen aning om vad jag vill finna
vilka svar jag vill ha
eller ens vilka frågor jag har ställt
trotts det fortsätter mina ögon att leta
letar bland förfluten tid, i eventuell framtid,
bland fakta, bland fiktion
bland människor
dom jag känner, dom jag avskyr och dom jag älskar
jag söker efter något
men jag har ingen aning om vad det är

ibland känns det som att jag vill ge upp
slå ihop alla tidnigar, böcker, datorer och andra källor till information
stänga dörren, lägga mig ner, blunda och förhoppningsvis somna

men det gör jag aldrig.
jag vill hitta det jag söker.
jag vill förstå vad det är jag letar efter.

förstå vad det är som måste hittas

too much time makes me stupid

När jag plötsligt har all denhär fria tiden som man plötlist får när en termin av karaktär helvette har avlustats..
då står jag liksom bara där med tiden i mina händer och dumm-stirrar.
Då klarar jag inte av att styra upp mig själv och dividera ut alla domdär sakerna jag vill göra på all dendär tiden jag just fått till godo.
Och så är det alltid.
Massa fritid gör mig inte alls sådär pruduktiv som jag tror att jag ska bli.
Den får mig inte alls att göra allt detdär som jag absolut inte hinner under dagar a la tidsbrist.
Den får mig att göra ingenting.
Dumstirra ut i luften från min plats under täcket.
Det är vad den gör.
Den överflödiga tiden.

plugg-mjuk

En termin av stolsittande
bok-stirrande
data-skrivande
fakta-letande
alkohol-dricknade
och
godis-ätande

har gjort sitt. Vågen pekar på det uppenbara.
Kläderna samma sak.

Jag blundar för den horribla sanningen
tar min förmjukade kropp och går ut och springer.
Kommer inte öppna ögonen igen
förens dramatiska ändringar skett

och inget var som det en gång varit

I bland gillar jag att minnas kärleken. Ibland vill jag helst glömma den.

Glömma den kärleken som åt upp mig,

eller den kärlek som inte åt mig alls.

I bland vill jag bara minnas närheten som rörde vid allt underbart.

Somliga dagar kan jag till och med sakna bråken.

Dom bråken som krävde tårar.

Dom bråken som gjorde ärr i kroppen

och på väggarna.

I bland kan jag känna att jag hellre tar bråken än ensamheten.

Somliga dagar längtar jag så att det gör ont.

Andra dagar reser jag mig ur sängen och låter tiden passera
utan en endaste känsla.

Somliga nätter somnar jag utan att ha ifrågasatt någonting.

positivitism på riktigt

Vaknar på morgon i relativt gott mod. Ribban av positivitism växer sig starkare tillsammans med morgonciggen. Morgon tet (som har fått ersätta morgonkaffet då jag börjar inse att det faktist är sant att jag uvecklar ångest attacker av för mycket koffein) späder på lugnet över att dagen kommer bli hyffsat lyckad.
Dom små tum-nagel sketcherna kluddras i mitt block tillsammans med Ellen-show och positiviteten sprudlar över mig.
Nästa morgoncigg- som bör mer kallas efter-frukost-cigg (lika viktig som den första) drar mina tankar in mot skuggorna.
Här är jag. Jag är här.
Tänker hjärnan när jag suger ner gifter i lungorna.
Jag ser inte en enda människa.
Inser jag.
Och regnet har gjort luften kall som satan. (ja det bryr jag mig iförsig inte så mycket om)
Men tomheten och tystanden gör mig depremerad.
Tre år.
Tre år ska jag typ stanna här.
Inget att göra förutom att plugga, fjortis-supa och se på TV.
Inget att fota.
Inget att inspirera av.
Det är tomt och det är tyst.
Men trots denna tystand som omsluter min värld vägrar jag välkommna negativiteten.
Idag ska jag inte vara negativ.
Idag ska jag fan i mig drunkna i positivitism. (även om det är ett 'riktigt' ord eller inte)

black and green

Det är tuff skit.

Det gör mig Black of anger.

Green of envy.

Black and green.

Green and black.